Saltmätargatan 8A, 113 59 Stockholm

+46 (0) 8 410 55 700 info@middlecon.se

Big Data i det gröna

Det är lättast att fastna med skägget i sin egen byrålåda. Vi talar ofta om Big Data som ett medel för att se nya trender, maximera vinst, individanpassa reklam och så vidare. Det kan kännas ytligt. Borde inte Big Data kunna användas för att skapa en bättre omvärld?

Jo det kan det! Nedan kommer ett par exempel där Big Data kommer till nytta för de fattigaste länderna. Men först en liten återkoppling till verklighetens utseende idag.

Planeten Jorden kommer att ha 9 biljoner mänskliga invånare år 2050. Det är en markant ökning, i skrivande stund finns det ungefär 7,3 biljoner. Hur ska vi klara av att producera mat till 9 biljoner när fattigdom och svält redan idag finns på så många platser runt om på jorden? Dessutom måste vi göra det utan att avverka mera skog och djungel. Vår gröna lunga behöver hållas grön för att leverera luft. Den enda praktiska lösningen ter sig vara att sluta hugga ner skog för jordbrukets skull och istället öka avkastningen av skörden på redan befintlig åkermark.

Enligt forskaren Kenneth Cassman är Big Data en av vägarna för att mänskligheten ska klara av att trängas tillsammans. Han har vid University of Nebraska skapat en ny interaktiv kartmodell ”Global Yield Gap and Water Productivity Atlas” som med enorm detaljrikedom visar var vilka växter växer bäst. Med hjälp av detta verktyg kan man planera var man ska sätta vilken gröda för att få maximal avkastning. Atlasen är så detaljerad att man kan se förutsättningarna från en bondgård till en annan i nästan 20 länder idag och det det finns redan projekt som kan höja antalet med ytterligare 30 länder.Så låt oss nu se ett praktiskt exempel.

Forskaren Zvi Hochman använde atlasen för att jämföra avkastningen av vete i Australien med andra länder med samma klimat. En kollega såg att Australien hade stora likheter med Argentina och att där fick man större utdelning av sådden. Men vad gjorde de annorlunda eftersom de fick ut mer mat per kvadratmeter? Genom att söka vidare i data noterade han att i Argentina odlade man vete och korn omväxlande på samma mark. Han tog dessa data och sammanställde en ny variant för Australien som visade att man kan odla för två skördar på ett år och att jorden skulle ge mer avkastning om man sådde linser efter vetet om det fanns tillräckligt med vatten tillgängligt. På så vis skulle utfallet från den brukade jorden maximeras.

Ett annat projekt där Big Data och jordbruk samarbetar är med e-piller för kor. En kapsel sväljs av kon, därefter mäts kons tillstånd automatiskt och rapporteras trådlöst tillbaka till basstationen. Upp emot 40% av alla kor blir sjuka någon gång per år, inte sällan på grund av lakteringsproblem eller fel foder. Hanteringen av sjuka djur beräknas i USA kosta lantbrukarna fem biljoner dollar per år. Genom att kunna se tecknen i ett tidigt stadium kan man motarbeta problem och sjukdomar, ja till och med se till att de blir lösta i ett så pass tidigt skede att kon inte hinner bli sjuk. På sikt kan detta revolutionera jordbruket helt och hållet och förbättra förutsättningarna för både människor och kor.

Fördelarna med Big Data är många och flera stora företag satsar nu på att utveckla medel för att hjälpa tredje världens befolkning. Initiativ och teknik arbetar tillsammans för att skapa en bättre morgondag där fler får sina basbehov omhändertagna. Det är början till en otroligt positiv utveckling. Om vi bara samarbetar med varandra kan vi med tillförsikt blicka framåt mot 2050. Svaret på min fråga om Big Data kan användas för allas nytta är alltså ett rungande ja.

Vi kan ändra världen till det bättre. Tillsammans är vi starka, som Bamse skulle ha sagt.